Provokationens gränser...

Jahaja... Dessvärre fick/kunde undertecknad inte medverka på Queertopia då föreställningen blev censurerad pga dess "aggressiva" och "provokativa" ton och innehåll. Förfarandet ser jag som, minst sagt, oprofessionellt då jag hade varit bokad i drygt tre månader och avbokningen kom ca en vecka innan festivalen startade. Det var alltså först då som de hade läst igenom hela manuset...
Detta gjorde ju att det blev smolk i bägaren för hela kalaset och jag kände mig, ärligt talat, inte välkommen till festivalen som privat person heller.

Att kritisera normen utifrån en position som utgår från själva normen var alltså inte vara något som passade detta evenemang. Att berätta en historia som talar med en röst utifrån någon som lever inom heteronormens ramar som heterosexuell man och vill kritisera och problematisera dessa ses inte som en värdefull resurs. Enligt arrangören fanns det personer som då de läst manus tagit illa vid sig pga karaktärernas (jag vill understryka att det rör sig om karaktärer som i sin tur fungerar som en sorts karikatyr kring olika yttringar av den hegemoniska maskuliniteten - tex våldskultur) hårda ton. Det skulle då kunna ses som provokativt för vissa personer som kanske inte förlikar sig helt med uppdelningen mellan man/kvinna.

Ja, det hoppas jag att det gör! Det är klart att jag är fullt medveten om att min föreställningar och de ord, gester och känslor som förmedlas är någonting som upprör. Annars skulle jag väl inte framföra den? Vad är det för mening med konsten (eller den protest/aktion/politik som återfinns däri) om den är likgiltig? Det är ju just för att läget är för jävligt som jag vill berätta det!

Att jag som "normal" kille - vit, västerländsk, medelklass, sekulär, heterosexuell (nåja...), lagom sportintresserad och företrädelsevis klädd i jeans och t-shirt - inte är värd att representeras i form av den historia jag lägger fram i min föreställning ser jag som oerhört tragiskt, faktiskt. Faktum är att jag, på ett sätt, känner mig exkluderad.

Jag sympatiserar till väldigt stor del med queer-rörelsens agenda men då vissa medlemmar bygger murar omkring sig och säger att vissa saker eller aktörer är för "straight" eller normativa och således inte välkomna att "join the cause" eller vara delaktiga i deras diskussionsforum undrar man hur det egentligen står till. Min förhoppning var att det skulle vara ett öppet samtal där vi alla kunde enas under parollen "jag vill vara en person och inte begränsas till min könsidentitet".

Jag vill dock förtydliga att representanten från Queertopia's scenkonstgrupp meddelade att det var ett beslut som tog emot för dem att avboka min föreställning och att de hoppades på att jag skulle deltaga som festivalbesökare likväl. Men för att citera denna representant:

"Åh, jag respekterar självklart att du inte längre vill dyka upp, men jag tycker att det är oerhört trist & jag kan inte låta bli att bli ledsen - samtidigt som jag, & vi, upplever din kritik & dina skäl som helt berättigade. Det är bara jävligt synd, det är det."

Japp. Surt sa räven om rönnbären.